1:a maj är en helig dag för mig. Imorgon börjar nämligen mitt nya träningsår och det är inte alls svårt att finna motivation att träna hårt igen. Mycket tack vare en bra säsong i ryggen, men också vetskapen om att vi nu går in i OS-året gör allting lite extra speciellt. För hård träning kommer det att bli, Wolfgangs nya motto för laget lyder ”No pain, no gain”. Även om det är lite ångest inför vetskapen om hur mycket träning det kommer att vara så ska det bli skönt att komma in i träningslunken och alla rutiner igen. Äta, träna, sova och så håller det på. 🙂

April har varit en betydligt lättare månad träningsmässigt än på länge och det har varit många vilodagar för min del. Men lite har jag ändå hållit igång. Förra veckan samlades hela landslagsgruppen i Östersund för en veckas ”kick-off”. Dagarna bestod av dubbla skyttepass, ett fyspass om dagen och en del styrke- och rörlighetstester. Allt för att kunna följa min utveckling under tid och för att senare under året kunna se att jag faktiskt har blivit bättre.

Träningen framöver består till största delen av A1 träning och en hel del styrketräning. Största träningsmängden läggs på cykel nu till en början, skonsam träning men också riktigt rolig sådan! I skyttet jobbas det mycket med grunderna, skytte på papp- och precisionstavlor utan belastning.

Det var allt för nu. Jag befinner mig på hemmaplan en dryg vecka innan jag åker på nästa läger. Ha det fint så länge 🙂